Skapande verkstad

 
























Som illustratör och grafisk tidningsformgivare, eller som barn- och ungdomsförfattare kommer jag här med er Skapande verkstad. Anpassar kursens innehåll efter ålder och önskemål med besök på ca två till tre timmar eller fördjupning under fler tillfällen. Jag är utbildad i Estetiska Lärprocesser och Didaktik Bild & Form.

 

Populärt tema: Alla bär en berättelse och tre omtyckta exempel

 

> Bildberättelser: En bild säger mer än tusen ord! Grunder och knep från en illustratörs och författares vardag, utforska och uttryck ditt eget bildspråk.

 

> Skoltidning: Skapa en redaktionell miljö. Bli medveten om hur text och bild samverkar, och prova att kommunicera på ditt och klassens utvalda sätt.

 

> Självporträtt: Vem är jag? Personlig workshop där jaget är i fokus. Från Mona Lisas leende till din egen selfies, med porträttets alla möjligheter att spegla sig själv och andra.


Väkommen: evaedberg2@gmail.com


Hitta rätt bidrag: https://www.kulturradet.se/sok-bidrag/vara-bidrag/

Kunskapskanalen URplay Barnets röst i centrum



På Kunskapskanalen och URplay
finns föreläsningen från
Nordens största Anhörigkonferens.
Barnets röst i centrum: 
https://urplay.se/program














Replik Riksdagens öppna utfrågning

 











Replik Riksdagens öppna utfrågning om ökad trygghet för placerade barn 1 oktober 2020, och tio exempel vad jag behövt som placerad i min uppväxt

Äntligen en samling av krafttag med olika röster som lyfts fram i Riksdagen 1 okt när man har Öppen utfrågning om ökad trygghet för placerade barn. Det ligger positivt driv i samtalen och engagemang att vilja utveckla systemet och kan bli ett avstamp till konkreta vardagsbehov.

När jag var barn och var placerad visste jag vad jag ville bo, om någon hade frågat mig. Replik på dagens utfrågning i riksdagen, och tio exempel på vad jag behövde som placerat barn i familjehem:

1. Rummet: Skapa rum på barnets premisser för hens delaktighet. Men vad är det? ”Många pratar om barnet, prata med barnet”, säger Andreas Zheng Svensson på Knas Hemma och jag nickar.  Att vara barn och med ett språk som man själva väljer, när man själv vill (#12 BK) tänker jag är en förutsättning för ett hållbart system. Kanske barnet vill berätta mitt i en fotbollsturnering för ungdomstränaren. Kan ansvariga vuxna förflytta sig oftare och i system till dessa spelrum, samtidigt som barn får fler mötesrum att bli sedda i och lyssnade på? Det ena kanske inte utesluter det andra. Barnet behöver också få fler arenor att utforska och utveckla fler av sina språk, ibland räcker inte orden till. Där kan de estetiska lärprocesserna spela roll, som att rita och bildberätta, musiken, dansen, idrotten osv. Det kan delvis bli enklare att avgöra barnets bästa (#3 BK) om barnet utvecklar flera språk än de verbala och vuxna lär sig använda den dialogen också.

2. Tiden: Ett barn som nu utsätts för ensamhet ska få ta del av syftet med placeringssystemet vi har i Sverige. Att barnet har en storfamilj och ett nätverk för livet! Ge därför tid för relationsbyggen. Varje relation är unik, tack och lov. Lojalitet till sina föräldrar, jo, men det är ett enskilt barns pappa eller mamma vi pratar om och ofta finns en längtan om att få en relation att bli bra utefter förutsättningarna. Ge flexibelt fokus till barnets umgängen, efter hens enskilda behov och önskemål. Ett fokus är biologiska släkten i kombination med den nya släkten. Idag finns en ängslighet kring detta umgänge, eller inte ens stöd/system för det. Riksdagsledmot Pernilla Stålhammar lyfter här en väsentlig fråga, att konkret förankra stöd i systemet. Frågan besvaras av barnombudsmannen Elisabeth Dahlin som nämner att det kanske behövs speciella domstolar nära delaktiga barnet, där barnrättsperspektiv och barnkonventionen finns förankrat, med profession i sakfrågan för att stödja varje enskilt barn. Jag tänker med detta att det också behövs mer påtalad samverkan mellan alla stödpersoner, de som är tillsatta som stöd för samtliga i ett familjehem, som handledare, socialens tjänstemän, terapeuter, och andra organisationer som engagerar sig mfl, men även de som naturligt finns i barnets vardag som kanske fritidspedagoger, lärare och personal inom skolan, inom idrott/kultur i föreningslivet. Hur stärker man samverkan kring barnets umgänge och nätverk?

3.  Ovisshet: är förknippat med stress. Det har flera av oss känt av med koppling till den rådande pandemin. Ovisshet är otrygghet, och dagens utfrågning skulle handla om att trygga. Vi samhällsmedborgare har fått ta del av information om covid19 i alla dess former och kanaler. Man pratar i Riksdagens utfrågning om att ge barnet information om sin placering. Jag tänker att jag som barn fick information om att jag var placerad, men vad skulle jag göra av den? Information behövs men som barnet kan hantera. Vad gäller för mig just nu, vad kan jag själv vara med och påverka? Vad vet barnet självt vad hen vill utefter förutsättningarna? Var ska jag sova i natt? Var får jag stanna om jag vill? Vem bryr sig, vem kan jag fråga? Här har vi också flyktingar med ensamkommande barn som lever i ovisshet i Sverige och många av dem är eller har varit placerade. Inget som märkvärt nämndes i utfrågningen, men det lyftes mest generella sakfrågor som ingår i detta. Många ord som ”stöd”, ”Barnets bästa”, ”delaktighet”. Jag använder också dessa ord, och vill se vad de betyder för såväl den enskilda som för gruppen. Systemet kan behöva allas inblandade konkreta förslag för förändring och jag fortsätter mitt resonemang kring min erfarenhetsbaserade kunskap.

4. Jojjoplaceringar: förebygg dessa omplaceringar. Endast en förflyttning kan vara omskakande nog för en människa. Ett utarbetat nätverkande stöd i systemet kan förebygga detta men…

5. … varför ska man ens bli familjehem? Det visar sig att familjehem vill och är som oftast en del av en andra chans. Lyssna mer till familjehem som fungerar bra. Flera jag möter när jag föreläser känner skam idag och mycket beror på fördomar och olyckliga placeringar. Det finns också rädsla för att barnet de knyter an ska mistas på ett bedrövligt sätt. Rädda för att placeringen innebär mer sorg än glädje. Vet heller inte hur de ska orka.  En del avbryter en placering för att de säger att rätt stöd inte finns. Som exempel här vill jag ändå nämna att när ett placerat barn som jag var en gång och bråkade, rymde osv, finns hopp. Det kanske handlar om att våga spjärna emot de gränser som finns för att lära sig flyga. Som vilken tonåring som helst. Här finns det fler personer barnet ska bli självständig med. Familjehemmet och Biologiska hemmet. Om rätt stöd ges till samtliga, går det orka då? Är det till och med roligt och enkelt? Hur gör bra fungerande familjehem idag? Hur gör alla bra fungerande bonusfamiljer som finns i Sverige?

6. Ta bort skam även från de biologiska föräldrarna och ge stöd. Min erfarenhet är att de flesta vill jobba med sitt ofta förekommande missbruk som kan vara en av konsekvenserna för placering. De biologiska föräldrarna med släkt ger samhället tillit till det finaste som finns för dem, deras barn. Är inte det något att känna stolthet inför?

7. Erfarenhet: Lär med hjälp av erfarenhet. Knas Hemma har ambassadörer som berättar om sina olika och unika placeringar. Här arbetar man dagligen för vad som gör en bra skillnad utefter viktig livskunskap. Återigen, Knas Hemma säger bland annat ”Istället för att prata om barnen, prata med barnet”. Barnet vet, eller hjälp barnet att få komma på vad hen vill. När jag var liten visste jag var jag ville bo, om någon hade frågat mig.

8. Utbildning: Alltid en pågående utbildning i pågående process för samtliga inblandade i placeringen. Min uppfattning är hur uppskattat och utvecklande det är när man exempelvis träffar andra familjehem och byter erfarenhet och stöd i varandra. Allt från tips på matlådor till hur olika familjer ser ut när det värsta och mest svårhanterliga händer. Jag gästade Familjevårdstiftelsen i Göteborg som har ett intressant stödsystem för samtliga inblandade. Samt deltagit i panelutbildningar i Stockholm Stad, där biologiska barn, tidigare placerade samt familjehemsföräldrar har svarat på frågor och givande samtal. Kalmar län lät samtliga tolv kommuner träffas under en dag med föreläsning för att dela erfarenhet med varandra och nätverka. 

9. Skolgången: Familjehemsplacerade får statistiskt sätt sämre skolresultat, se exempelvis vad Skolforum eller andra har för system som kan bli rikstäckande för att underlätta skolgången. Överlag se över hur stöd och placeringar ska kunna fungera på samma sätt i landet.

10. Närhetsprincipen: kan placeringen ske på samma ort som sin biologiska släkt för att underlätta umgänge, låta barnet gå kvar i samma skola och ha kvar sitt sociala nätverk om det innebär ökad trygghet. I de fall där man inte behöver agera tvärtom för barnets säkerhet. 

Man pratar om att lyfta perspektivet från biologiska föräldrarnas rättigheter till barnrättsperspektivet. Jag tänker att man också behöver lyfta ansvaret från barnet till systemet. Det kanske minskar stressen och ändå det som kanske minskar medberoendet. Barnets bästa, vad är det? Jag tänker att om vi utgår från att barnet vet sitt bästa själv, om vuxna lär sig lyssna till alla hens uttrycksformer. Mitt sätt som placerad var bildspråket, och bråka - när jag vågade. ”Bli bekväm med att vara obekväm”, det är ett uttryck i sportvärlden för att individen på ett positivt sätt ska våga ta steget att utvecklas. När jag föreläser brukar jag ofta nämna att vara placerad innebär att man behöver bli ”Trygg med att vara otrygg”. Det bästa med att vara författare till de autofiktiva barn- och ungdomsböckerna om Klara som är placerad, är när fler börjar berätta sina berättelser.

Eva Edberg



Tema Barnkonventionen i lokaltidningen Hammarby Sjöstad

När lokaltidningen Hammarby Sjöstad skriver om Barnkonventionen hamnar jag bredvid både Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige och nya UNICEF-ambassadören Morgan Alling. Eftersom artikeln inte har länk till tydlig text citerar jag: ”Vi har metoder och modeller som gör det enklare att konkret tillämpa barnkonventionen”, säger Pernilla och syftar bland annat på så kallad Barnrättskommun.  Morgan Alling  är liksom jag uppvuxen i familjehem och hoppas att  barnkonventionen som lag i Sverige verkligen gör skillnad. Jag berättar om Klara som bor i familjehem som finns med i tre av mina barn- och ungdomsböcker. Att jag har Skapande verkstad för vuxna och barn med inslag av Barnkonventionen. 





Skapande verkstad Alla bär en berättelse


Barn och ungas röst sätts i fokus och workshopen främjar såväl den enskilde som gruppens språkutveckling och empati. Med metodiska skriv- och bildövningar och genom estetiska lärprocesser får eleven utforska och uttrycka sig på ett lustfyllt och lärorikt sätt. Dessutom anpassasworkshopen efter önskemål om teknikövningar i exempelvis illustration, grafisk form, berättartips mm. Utgår från eleverna och läroplanen.
Kursen är antingen en Kick-off vid ett tillfälle, eller fördjupas vid flera träffar. Eftersom jag utgår från eleven är den behovs- och åldersanpassad. 



Workshopen kan om önskas fokusera på Barnkonventionen. Pedagoger, lärare, socialarbetare mfl, ska avgöra  ”barnets bästa” (#3 Barnkonventionen). Väsentligt är att barn och unga får kunskap om sina olika sätt att uttrycka sig, för att bli förstådd  av sig själv och andra.


Kontakt: evaedberg2@gmail.com

Skapande skola och författarbesök hos Kulturskolan

Litteratur och bild i samverkan, en inkluderande Skapande skola.
Här hos Kulturskolan i Stockholm och Vällingby.

Vill ni att vi ordnar en hos er? evaedberg2@gmail.com
Här kan ni söka bidrag hos Kulturrådet för Skapande skola mm 

Skapande Läslov

Boka Skapande verkstad för förskola och skola, barn- och ungdomsgrupper, workshops för vuxna eller en föreläsning, mejla din förfrågan evaedberg2@gmail.com

Drop-in fri entré
Fredagen den 1 november, 14:00-16:00
Muji plan 4, Åhléns City Drottninggatan Stockholm


Alla bär på en berättelse
Sätt fart på din egen berättelse med 
illustratör och författare Eva Edberg,
som gästar Mujis Kreativa rum under
Läslovets fredag den 1 november.
Start 14:00 med hennes reality-rysare
som följs av drop-in i verkstaden där
hon finns till hands i ett par timmar
med bra knep när du skapar.
Passar alla åldrar.
E
va Edberg signerar även sina böcker.
Fri entré och först till kvarn.

Varmt välkomna!



Artikel publicerad 23 september 2019 i familjehemmet.se



Ny barnbok om familjehemsplacerade Klara



Barnboksförfattaren Eva Edberg är aktuell med en ny bilderbok om familjehemsplacerade Klara. Den nya boken "Klara rädd för mamma med ryggsäcken" berör frågor om barns rätt att bli delaktiga i beslut som rör dem och att bli mer lyssnade på.

Eva Edberg debuterade 2016 med en kapitelbok om familjehemsplacerade Klara, ”Det ordnar sig, det ordnar sig”. Förra hösten kom den första bilderboken om Klara, som heter ”Klara räddar pappa med korvmackan”. Nu är Eva Edberg åter aktuell med boken ”Klara rädd för mamma med ryggsäcken” där vi får följa Klara i en spännande historia om att inte bli lyssnad på och ändå hitta modet att våga ta ett eget beslut, samtidigt finns en parallell historia om kompisens kanin som smiter. Den röda tråden i den här boken är att väcka frågan om barns delaktighet. Eva Edberg har själv vuxit upp i familjehem och vill med böckerna om Klara öppna upp för igenkänning och bra samtal.

– Jag hoppas att boken ska väcka frågor och öppna upp för samtal. Bli ett bra tillfälle att skratta, men också få känna pirr i magen. En av de stora frågeställningarna i boken är att man bestämmer saker om Klara utan att hon får vara med i beslutsprocessen och det är en viktig fråga som jag tycker är värd att ta upp, inte minst nu när barnkonventionen snart blir lag i Sverige, säger Eva Edberg.

Boken om Klara är lättsamt skriven och ska vara lätt att ta del av från fyra års ålder och uppåt. Eva Edberg har själv illustrerat alla bilder och även om berättelsen är fiktiv finns det viss grund i berättelserna som Eva hämtat från sin egen barndom som familjehemsplacerad.

– När jag skrev den första boken om Klara insåg jag att det nästan inte fanns någon som skrev med egen erfarenhet för barn i familjehem. Förutom att familjehemsplacerade barn själva får chans att läsa om det som rör dem, är det också en chans till genuin kunskap som familjehemsbarn har och som öppnas upp som en kunskapsbank för samhället. Om svår utsatthet, om att få vara delaktig och så vidare. Efter ett mycket positivt gensvar på böckerna om Klara var det självklart att skriva en bok till, berättar Eva Edberg.
– När jag växte upp fanns en tystnadskultur, jag hade informationen om att jag var fosterbarn, som man sa då, men man pratade inte med mig om vad situationen innebar. Tystnaden gjorde att jag kände onödigt mycket skam. När jag som vuxen började berätta insåg jag hur mycket erfarenhet jag fått, skamkänslor blev till stolthet istället, säger Eva Edberg.

Fakta: Eva Edberg och Klara rädd för mamma med ryggsäcken

Lagom till Bokmässan i Göteborg 26-28 september släpps den nya boken ”Klara rädd för mamma med ryggsäcken” och där kan man även träffa Eva Edberg i Idus förlags monter. Den 5 oktober hålls release i Stockholm på Bysis bok & Papper kl 13-15:00 som alla är välkomna till. Boken går också att beställa på Idus förlags hemsida. Just nu får man 20% rabatt vid köp av båda Klara-böckerna, ange koden idus20.
Om man vill dela med sig av vilken nytta böckerna har gjort, eller vad man tycker om dem, går det bra att kontakta Eva Edberg (evaedberg.se), eller om man hellre vill lägga in en recension på Idus förlags hemsida. De tre första som skriver en recension på Idus hemsida får dessutom en Klara-bok (mejla Idus din adress och vilken Klara-bok du vill ha).

Ann-Louise Larsson
Artikel publicerad 23 september 2019 i familjehemmet.se




Litteraturstöd för Klara räddar pappa med korvmackan

Utgångspunkter för bedömning
av bokens kvalitet är:
  • Originalitet i relation till
    samtida utgivning och genre.
  • Upphovspersonens självständighet
    i gestaltandet i relation till genren.
  • Förmåga att tänja gränser för såväl
    genre, form och innehåll.
samt bokens förmåga att:
  • engagera och beröra genom
    fördjupad gestaltning
  • väcka nyfikenhet och
    vidga medvetenhet
  • förhålla sig öppet och
    ifrågasättande
  • gestalta komplexitet. 
När det gäller bilderboken bör bildberättandet
kännetecknas av en förhöjande interaktion
mellan text och bild. I övrig illustrerad litteratur
bör bilderna bidra till fördjupad gestaltning. 

Länk till artikeln i Västervikstidningen >>

Boka Författarbesök med skapande verkstad

Boka Författarbesök som främjar elevernas
läslust och berättande med olika estetiska språk.

Utbildad i Estetiska läroprocesser på Stockholms universitet.
Boka via Författarcentrum öst
eller kontakta mig evaedberg2@gmail.com

Info om att söka bidrag för Skapande skola hos kulturrådet


Föredrar ni högläsning innan författarbesök?
Samtliga böcker finns i näthandeln, exempelvis 
adlibris  


Bokgåvor till stödgrupper för barn

På Eva Edbergs bokrelease köpte vänner in bokgåvor till
stödgrupper för barn. Är du företag som vill köpa bokgåvor,
maila antal och vilka titlar för rabatt evaedberg2@gmail.com

Alla böcker finns i näthandeln, exempelvis adlibris  

Öppnar Kongress

Inledningstalare för Familjeterapi-kongressen 

Eva Edberg tillsammans med kusinbarn 
Adrian Engström (och 500 deltagare)

I media: familjehemmet.se



Hon vill skapa igenkänning och väcka frågor med ny barnbok
Skriver barnbok utifrån egna upplevelser som familjehemsplacerad.
Publicerad 26 september 2018

Eva Edberg är aktuell med den nya barnboken Klara räddar pappa med korvmackan som handlar om en familjehemsplacerad flicka.

Baserat på sina egna upplevelser som placerad i familjehem har författaren och föreläsaren Eva Edberg skrivit en ny bilderbok för barn från fyra år och uppåt.
Eva Edberg debuterade som författare för två år sedan, med boken ”Det ordnar sig, det ordnar sig”, redan då med karaktären Klara, som tillfälligt placerats i familjehem. I den boken var Klara nio år, och målgruppen i samma ålder.
Nu är Klara sex år och även målgruppen har blivit yngre, från fyra år och uppåt för den nya boken ”Klara räddar pappa med korvmackan” som handlar om en flicka med en alkoholiserad pappa och en mamma som ”sover på sjukhus”.
– Jag kände att det behövdes en bok som handlar om barn som placeras i familjehem och berör både vardagliga frågor men även öppnar upp för lite svårare frågor även för barn i lite yngre åldrar. Jag hoppas både kunna skapa igenkänning för de barn som är i samma situation som jag själv var som barn, men också att öppna upp brett för diskussion i stort om vad som händer om en förälder inte kan ta hand om sitt barn, säger Eva Edberg.
Boken beskrivs som ”empatiskapande och viktig för alla slags hem”, men även i förskolan, skolan, och kan även leda till betydelsefulla samtal i stödgrupper. Den stimulerar även till samtal om exempelvis ”medberoende”. Något som behöver pratas mer om, anser Eva Edberg. Kan vem som helst bli det och i vilka situationer? Går det att hjälpa sig själv och andra utan att bli medberoende?

Fakta: Eva Edberg

Eva Edberg frilansar som grafisk formgivare och illustratör, föreläser och skriver barn- och ungdomsböcker. Hon debuterade 2016 med ”det ordnar sig, det ordnar sig” och år 2017 skrev Eva ”Adde Adhd – Bästis med fienden” som Idus Förlag gav ut. Eva har även illustrerat serien ”Ebbe och mamma” som Augustprisnominerade Charlotta von Zweigbergk skrivit. Nu är hon aktuell med bilderboken ”Klara räddar pappa med korvmackan”.
Ann-Louise Larsson

Boka utbildningsdag

















Boka en Utbildningsdag

Flera efterfrågar våra nätverk- och utbildningsdagar för familjehem,
jourhem och kontaktfamiljer, och här kommer ni i kontakt med oss,
så skräddarsyr vi efter behov:
Eva Edberg, författare och uppvuxen i familjehem:
evaedberg2@gmail.com 
Lisa Koser, verksam som socionom, leg psykoterapeut,
handledare och lärare med över 20 års erfarenhet av samtal
med barn och dess familjer och nätverk inom bl a socialtjänsten.
lisakoser1@gmail.com www.lisakoser.se

Föreläsning Kalmar Län

Barometern Oskarshamnstidningen 24 april 2018:
Kalmar län samlar alla sina kommuners 
familjehem, jourhem och kontaktfamiljer under en nätverksdag 

Utvärdering av seminarium och workshop för
Kalmar Läns familjehemsenheter.
Föreläsare Lisa Koser, socionom och leg psykoterapeut med
mig Eva Edberg, som är uppvuxen i familjehem.

Västervikstidningen 21 april 2018

Fortbildning Stockholms stad familjehemsenhet


Adde Adhd - Bästis med fienden,
boktipset barnen väljer till topplistan
Barnkanalen och svt.se 

Tidningen MåBra fokuserar på barn

Läs artikeln på MåBra
– Tänk om vi kunde vända på ordet ”funktionsnedsättning”,
om barnet och dess familj som precis fått en diagnos gick
hem med en ”funktionsuppsättning” istället!
Så säger författaren Eva Edberg, aktuell med barnboken
Adde Adhd – bästis med fienden.
– Det är en härlig feelgood-roman om att hitta sina
funktionsuppsättningar, säger Eva, och berättar att Adde
har hittat sina i sporten tennis. Själv är hon tennisförälder
till tre killar och hämtar inspiration från miljön.
Eva menar att det finns en kraft i de ord vi använder,
många av våra ord vi använder är laddade med värderingar
och fördomar som snabbt lyser igenom och påverkar både
den som ”fått sina bokstäver” men också omgivningen.
Ord kan vi ladda ur och andra kan vi ladda om genom att
prata om dem på ett tillåtande sätt. Och även om situationen
är densamma kan man i alla fall vrida och vända på ord för
att få nya infallsvinklar.
– Det är otroligt viktigt i dessa dagar där diagnoser blir allt
vanligare och fortfarande är väldigt laddat, att skaffa sig
kunskap och hjälpa samhället att välkomna det normala i
olikheter, säger hon. Kunskaper skaffar vi genom att
hålla dialogen levande och öppna upp för att det finns
fler sätt att ha rätt om saken.
Det är Evas andra bok, hon har tidigare skrivit
Det ordnar sig, det ordnar sig där huvudpersonen är fosterbarn.
Eva har hämtat mycket ur egna upplevelser och erfarenheter
från sin uppväxt som fosterbarn och sätter ord på situationen
även om det är en fiktiv historia. Eva tycker om att skriva
romaner som öppnar stora inre världar istället för att säga
hur det är.
– Det gör jag även i boken om Adde Adhd, säger Eva.
Jag är ingen expert med svar utan ställer hellre frågor.

Även denna gång skriver hon för barn, med målet att
ge den unga läsaren egna verktyg vända utmaningar
och oro till styrkor och fördelar.
ADHD finns bland släktingar och vänner. Som barn såg
Eva sin biologiska mamma medicinera mot en rad psykiska
besvär och flera diagnoser.
Redan där fick hon vara med om det utanförskap som psykisk
funktionsnedsättning innebär. Det har gett henne dubbla
känslor kring att få en diagnos.

– Då sa man psykiskt sjuk, den typen av diagnosticering som
vi ser idag fanns inte alls då. Det var svart eller vitt, nu rör
vi oss i ett större spektra när man söker en diagnos, berättar hon.
Många anses finnas i ”gråzonen”, men fortfarande är detta
bara ett sätt att se på saken. Vetenskapen är ung.
Dessutom är mycket forskningen baserat på män.
I sitt arbete med boken har Eva Edberg träffat barn
med ADHD och deras anhöriga. Att få ett besked att
barnet har en
”bokstavskombination” kan bli både en tröst och chock.
– Idag kan det också vara nödvändigt för korrekt
behandling och för att leta i rätt verktygslåda framåt,
men fastna inte för mycket
i diagnosen. Ingen är ju sin diagnos. Försök möta barnet
i beskedet, tipsar hon.
Evas tips till familjer med barn som har ADHD:
1. Krama dig själv mer! Du kan bli ledsen, arg, besviken
och sannolikt möta andra känslor. Trösta dig själv och varandra.
2. Gå arm-i-arm med barnet. Värdera inte känslor och
fokusera på att göra barnet tryggt. Tänk på vad du för över
till ditt barn i form av ord, resonemang och känslor.
Alla gör så gott vi kan.
3. Ha tillit till omgivningen. Vetenskapen är ung men
gör framsteg, se till att bygga ett nätverk som du litar på.
Det finns olika alternativ.
4. Nätverka! Ta hjälp av andra i samma sits, det finns
bra sajter och grupper på Facebook för stöd.
5. Kom ihåg dig själv! Många glömmer bort sina
egna behov i detta, det är viktigt att du själv mår bra
för att inte föra över dina problem på barnet.
Anhörigstöd kan vara ett sätt.
Eva rekommenderar också ett besök på Riksförbundet
Attentions sajt samt Det utvidgade terapirummet 


Beställ Eva Edbergs böcker



Här kan du beställa Eva Edbergs böcker,
För mängdrabatt: evaedberg2@gmail.com


Beställ bilderboken 
Klara sju år tycker om att bestämma själv, 
men det är inte enkelt eftersom andra också 
bestämmer. Mamma började sova på sjukhus och det var inget som Klara bestämt. Det var längesen,
så Klara minns inte riktigt hur mamma ser ut.
Men hon kommer ihåg mammas stora ryggsäck,
hur både sakerna och mamma försvann med den.
Nu har mamma blivit frisk och Klara ska hem till henne,
men det är ingen som frågar vad Klara vill.



Beställ bilderboken 

Beställ E-boken 

Varje dag räddar Klara sin pappa, men den här 
dagen finns han ingenstans. Klara tänker att 
det ordnar sig. När allt är på väg att ordna sig 
måste hon välja mellan att rädda sin pappa eller sig själv.




Beställ kapitelboken: Det ordnar sig Det ordnar sig

En ärlig berättelse som visar en sällsam styrka.
Klara är nio år och sover över i socialtantens gästsäng
medan hon väntar på att pappas spritfest ska ta slut.
Men den tar aldrig slut. Varje morgon bestämmer hon sig
för att rädda pappa, fast hon egentligen inte får.
Enkelt, tycker hon, eftersom han antingen sover på nån
parkbänk i stan eller i ödehuset. Enklare än att rädda mamma,
som sover över på ett sjukhus för psykiskt trötta och bara kan
besökas på bokad tid. Det ordnar sig, det ordnar sig,
får Klara veta. Men när allt är på väg att ordna sig upptäcker
Klara att hon är grundlurad. Och det enda sättet för Klara
att ordna upp det hela är att bli tjuv ... 







Adde Adhd - Bästis med fienden
Adde Adhd finns nu som Storpocket
Adde Adhd finns som E-bok
Adde Adhd finns som Ljudbok

Hallå! Det är jag som är Adde. Jag är inlåst här i skåpet.
Egentligen skulle jag ha spelat mitt livs viktigaste
tennismatch nu. Kan du snälla släppa ut mig?
Okej, jag ska vara ärlig. Jag har bara en vän och
det är tennisbollen, alla andra verkar bli mina fiender.
Men med hjälp av Adhd-killen inom mig kan jag bli
din bästa vän. Absolut. När du öppnar får du se.

Detta är en stormande feelgoodroman för unga.
Med humor och allvar söker Adde sin nya identitet
med en diagnos. En hink tennisbollar kastas upp,
och ned ramlar ett bollhav av äventyr, med poliser,
kraschad vänskap och en mystisk vaktmästare i kjol.
Genom sporten får Adde vara med om ett spel där
det viktigaste av allt är att vinna ... sig själv!